27 februari 2013

En dag i Winnerbäcks tecken

En gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem
Jag har saknat det, föraktat det och saknat det igen
Den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr
En vacker dag blir ingenting som förr

"Stockholms Kyss" - Lars Winnerbäck

Ja, jag har en sån där dag då det är Winnerbäck som gäller. Han är en sån där artist som jag långsamt började upptäcka, men sedan slog kärleken ut i full blom so to say. Jag kan inte varje låt till punkt och pricka, men jag älskar musiken och texterna, känslan och rytmen i låtarna. Av någon anledning tänker jag ofta på sommar i Örebro när jag hör hans musik.

Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
Och du berätta' att du saknar mig i natt, det gör jag med
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med

"Elegi" - Lars Winnerbäck
Det är en särskild nerv, någonting med språket, som jag gillar. Starkt, men ändå sprött, vackert, mörkt men inte hopplöst. Jag har alltid gillat en viss dos av vemod. Min egen konst är ofta mörk. Jag tycker det är vackert. Jag hade inte kunnat göra min konst på något annat sätt, och jag hade inte velat ha Lars Winnerbäcks musik på något annat sätt heller. Vi har alla våra små egna detaljer som tillsammans blir en bild av oss.

Solen står högt över taken och vinden har vänt
Isen har smält och det luktar som vår
Du går genom stan som om ingenting har hänt
Lika verklig och vardagligt snygg som igår 

Kom inte för nära, du vet hur det blir
Nu har jag mitt och du ditt revir
Och du vet hur jag mår 
"Varning För Ras" - Lars Winnerbäck


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar