Fyrklöver-rötter i hjärnan?

Herrenågon, detta med Irland blev en tanke som slog rot djupt i skallen på mig. Jag t o m googlade resor. Det är inget som är aktuellt i nuläget, men ändå... Jag vill det verkligen. Jag vill resa, och Irland (och Skottland) är platser jag mer än gärna skulle luffa runt på.

 

Fyrklöver från i somras

Att se "P. S I love you" i psykologiuppgiftssyfte igår kväll gjorde ju inte saken bättre. Mitt första intryck av filmen var att det var ännu en smörig, tråkig romantisk film. Men ju mer jag ser den, desto mer tycker jag om den. Musiken kan jag ju dessutom inte klaga på! Senaste månaderna har jag börjat lyssna mer och mer på irländsk(-inspirerad) musik, och det börjar växa sig ännu starkare nu. 

Det kan tyckas löjligt. Men jag blev verkligen överlycklig när jag mindes att jag faktiskt äger en amulett formad som en fyrklöver. Och ännu bättre: den satt på ett halsband som jag ärvt av Mamma. Så nu har jag amuletten runt halsen, och trivs med att ha den där. Kanske är den ett tecken, kanske bara en lycklig slump och en påminnelse om att det är möjligt. Jag har några månader kvar i skolan, fem månader kvar i Ronneby. Efter det börjar det. Så kanske drömmen om Irland inte är en dröm inom ett par år.