Nja, jo, visst har jag fått mycket gjort. Men jag har också sett till att vila mycket. Tänka mycket, men försöka tänka mer positivt.
- Jag har bestämt mig för att jag vill börja förändra de negativa tankemönster jag har haft under en lång tid, för att få mer energi och ork att ta vara på mig själv och min omgivning.
- Jag har bestämt mig för att bli en bättre lyssnare igen, och det känns bra. Näst efter att bryta tankemönstren, är det jag vill mest att kunna känna att jag tar tillvara på mina kära. Fast jag tror att de båda önskningarna går hand i hand. Det ena ger det andra kraft.
Parallellt med "djuptänkandet", har jag också kommit allt närmare min nära förestående examen. Jag har fått betyg i flera kurser, och avslutat några, med bra betyg. Det känns som att jag har allt skolarbete under kontroll, och jag har egentligen bara max två inlämningar/redovisningar kvar, i Bild och Nutida Konst.
Jag deltog i ett graffitiprojekt tillsammans med åtta andra bildelever från min skola. På fem dagar skulle vi och två handledare rensa, grundmåla och förnya en 37 meter lång och två våningar hög vägg.

Estetiska Programmets bild av målningen. Min signatur "Novak" syns i hörnet tillsammans med resten av gruppens...
Jag jobbade mest med biten av väggen längst bort i bild. Min idé från början var att jag ville måla en Fågel Fenix, sedan utvecklades det till att jag tog en bild av min favoritkaraktär i Beyblade, Kai Hiwatari, och hans bitbeast Dranzer (som är just en Fenix). För gruppen (och pressen som kom och besökte oss) var de dock snart "den drömmande pojken och fågeln"...
Från skiss, färgläggning och nyansering till färdig bild. Det sista fotot visar hur bilden såg ut efter att mina handledare anpassat den till resten av målningen.
Jag hade aldrig målat graffiti förut, men jag fastnade direkt! Att jag dessutom fick höra att jag var väldigt bra för att vara nybörjare sporrade mig bara ännu mer. Jag önskade mig och fick två sprayburkar i födelsedagspresent, och letar en ny vägg eller masonitskiva att måla på. Vi elever som var inblandade bildade dessutom en graffitigrupp; Dysfunktionella Gruppboendet, som vi ska försöka utveckla i sommar.
Speaking of Beyblade, herrenågon vad insnöad jag var på den animen (innan jag visste vad anime var) som tioåring! Och nu har jag fått ett återfall... Jag fick de två första säsongerna av en kompis, och njuter i fulla drag. Jag har dessutom börjat läsa fanfiction, och plockat upp skisspennorna igen.
Det är kanske inte så förvånande att Kai helt klart är min favoritkaraktär. Anledningen stavas "vet inte riktigt". När jag var yngre var det ju såklart för att han var snygg, mystisk och alltid hade svar på tal (vilket mellanstadiebarn med allt vad det innebär ville inte ha den egenskapen, liksom?). Nu när jag är äldre antar jag att det är pga ovan nämnda egenskaper, plus att han helt klart är den psykologiskt mest intressanta karaktären. Och dessutom tacksam att söka fan-art efter.
Jag hoppas kunna komma igång med lite mer regelbundna inlägg igen framöver.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar