Mitt nya hem? (Håll tummar och tår för mig!)

Ju längre jag är på Wendelsberg, ju märkligare och större känns det att det här kanske är mitt hem om tre månader. Det går inte att förstå. Och även om jag kommer att sakna alla hemma i Ronneby, så känner jag att jag vill detta. Det är här jag ska pröva vingarna, om jag får. 

Har tillbringat kvällen ihop med två underbara tjejer och haft superkul! Samtidigt har jag sugit i mig Mölnlycke och försommaren, och jag gillar känslan. Gillar miljön, älskar skolan, är nyfiken på människorna. Även om jag vet att vardagen kommer att tränga sig på, så är det inte skrämmande. 

Det skrämmande är bara att sakna en massa fina människor. 

Utsikt från bussen ut mot Mölnlycke från Nordstan. Jag kom precis till WestPride! 

En liten hälsning...