#InteErKvinna

Jag äcklas av många saker. Lutfisk, splatterfilmer och blotta doften av alkohol är några exempel.

Men inget äcklar mig så mycket som att nazister går till attack mot vanliga människor mitt i Stockholm.

Jag blir rasande för mycket. Det vet alla som känner mig. Barnmisshandel, exempelvis.

Raseriet når nya höjder när nazisterna påstår att de misshandlar barn och vuxna för att skydda "svenska kvinnor"

Jag är också rädd för en del grejer. Getingar, höjder och vita kor (ja, faktiskt) är tre saker.

Nu har jag blivit ännu räddare för vad som händer med Sverige. Inte på grund av nyanlända. Utan nazisterna som gömmer sig bakom Jimmie Åkessons rygg.

Jag vill inte vara rädd.

Så jag är arg istället.

Hur i helvete vågar ni? Hur kan ni ha mage att attackera vuxna och BARN på öppen gata - över huvud taget? För de "svenska kvinnornas skull"?! Vi skiter i er. Vi är mer rädda för er, fattar ni inte det. De "svenska kvinnorna" är inte era kvinnor. De "svenska kvinnorna" är individer som inte ska skyddas av er, utan av ett starkt socialt skyddsnät, rättvisa lagar och ett säkert rättsväsende.

De "svenska kvinnorna" sitter i ett annat slott, dit det krävs empati för att nå in. Det skrämmer mig att tänka på att flera av er säkert har egna barn.

Hashtaggen #inteerkvinna är ett litet steg. Men det är ett avstamp. Ni äger inte "svenska kvinnor". Ni äger inget annat än ett omättligt hat och en rädsla för världen utanför hat och missämja.

Och jag tycker synd om er.

Men ännu mer synd tycker jag om våra medmänniskor som ni helt känslokallt attackerar på öppen gata.