24 mars 2013

Jag är väl tristfeminist, men varför måste jag ha vitt om jag hatar det?!

Detta med studentklänningsletande känns fel på så många sätt:

1. Jag ser inte klok ut i vitt. Bara det är en anledning.
2. Tvingas titta på modellbilder på sidor som aldrig i helvete skulle klara en genusanalys.
3. Blir plågsamt medveten om att jag inte direkt är någon idealskönhet enligt dessa sidor...
4. Mainstream, mainstream, MAINSTREAM klänningar som är helt intetsägande för mig.
5. Jag vet att jag kommer att sälja/skänka/sy om den till ännu en Halloween-brudklänning i slutändan ändå.
6. Jag och klänning. Sällan bra. Obekvämt och rörelsehindrande.
7. Oskuldsfulla vita klänningar som heter "First Date Dress". Hora/madonna-komplexet FTW...?
8. Herrenågon, vilken hysteri det är!
9. "Hitta den perfekta klänningen samt alla skönhetsprodukter du kan tänkas behöva HÄR!" - Okej, var har ni en bekväm klänning som sitter asbra, aldrig åker upp, går att springa i, går att mosha i, och en deodorant, tack? Konsumtion...
10. Jag är väl inte den typen helt enkelt.

Nej, jag tror det får bli second hand eller att jag köper något som får hamna under min och Mormors symaskin och ändras om. Det här går ju fan inte. Kunde inte studentfärgen ha blivit rött? Eller att både tjejer och killar kan bära svart? Eller att jag bara fick välja...

 
Förra gången jag ägde en vit klänning blev den Corpse Bride-inspirerad likbrudklänning till en Halloween-fest med UNF. Jag använde aldrig den innan jag sydde om den. Just saying. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar