Dagar som börjar med frukost i sängen kan väl inte bli fel?

Skön dag idag. Sov länge för att skingra förkylningsdimmorna, åt frukost i sängen, enda lektionen var en arbetsmiljöföreläsning, och fick träffa min fina klass igen. Att sitta med dem och snacka allvar och strunt är sådant som gör skolan extra värd. Sandra och jag tog dessutom en promenad och en glass på stan, trots kylan. Det borde verkligen bli tid för mer kvalitetstid ihop, alltid lika kul när det blir av!

Överhuvudtaget; vill ha så mycket mer tid och ork för spontan kvalitetstid med mina vänner. Linnéa. Sandra, Ida, Emma, Madde och Abbe. UNFarna. Min syster. Plus en massa andra jag inte träffar så ofta pga geografiska avstånd. Herrenågon, vad många fina människor jag har lärt känna genom åren!

 Några av de finaste människorna jag vet; gänget i min hemförening, UNF Ronneby

Projektarbetet är inlämnat, vilket betyder att jag i nuläget inte har fler inlämningar att göra. Den känslan. Har inte känt den på länge. Hade glömt hur underbar den är.
Jag har fått datumförslag för antagningsintervju till Projektbildaren! Helgen 25-26 maj åker jag troligen på en liten tripp till Wendelsbergs folkhögskola för att prata lite, och träffa folk. Jag längtar redan!

Det är otroligt hur lite som krävdes för att ge mig andrum, även på hemmaplan. Men. Det är ett andrum, inte en lösning. Det är inte över, jag måste hela tiden påminna mig om det. För, precis som det brukar göra i de här lägena, det poppar idéer till nya projekt i mitt huvud. Projekt som jag antagligen inte kommer hinna med som det ser ut nu. Inte om jag vill hinna och orka satsa på att läka. Och det måste få vara viktigare just nu. Jag måste inse det.